Jag är egentligen riktig tänkare som grubblar mycket över livet och jag vet att många, framförallt unga kvinnor också gör det. Vi har vår dröm som vi ska försöka leva upp till.

Karriär, vi ska utbilda oss och det räcker oftast inte med en gymnasial utb. utan vi ska sikta högt, = universitetet. Vilket är fantastiskt bra att det finns så många med mål och drömmar. Vi ska ha en bra utbildning som därefter kan ge oss det arbete som vi vill ha vilket resulterar i en bra månadsinkomst!
Vi ska också hitta oss, mannen i vårt liv, någon att ha roligt med, en bästa vän, en make och en far.

Sen ska vi bilda familj med den fantastiska mannen vi hittat, många barn och en riktigt stor och lycklig familj. När familjen är så stor så kan vi inte bo kvar i lägenhet så då köper vi ett fint och stort hus nära en sjö. Icke att förglömma hunden ;) Giftermålet, vilken dag, där vi kvinnor äntligen får den uppmärksamhet vi förtjänar ;) Dagen då vi ska säga ja, svära inför Gud om evig kärlek! Därefter lever vi lyckligt i vårt fina hus vid sjön, med alla barn som springer omkring på gräsmattan.

Vad gör vi efter att vi gjort allt detta? Karriären, familjen, bröllopet, husköpet?

Är detta en generell dröm som många vill uppnå, eller är det bara min egna?
Jag gillar egentligen inte att jag funderar och vill så mycket, ibland ser jag mig själv på äldreboendet sittandes i en gungstol, utan tänder, utan en ring på fingret, utan barn/barnbarn, en karriär som aldrig blev av..

Ibland ser jag mig själv sitta på äldreboendet med min man på andra sidan bordet, på byrån finns foton av mina barn/barnbarn, min karriär gick lysande och jag lyckades med livet.

LIVET ÄR JU FÖRJÄKLA UNDERBART, DET ÄR INGEN SOM HELST SOM KAN BERÄTTA HUR DET KOMMER SE UT OM ETT, FEM, TIO ELLER SEXTIO ÅR. DET FÖR MIG ÄR HELT FANTASTISKT!!