Då får jag åka hem ifrån jobbet, är så himla trött så det går inte att beskriva.. Gårdagskvällens överaskning har satt sina spår men det gör ju absolut ingenting! :)

Dagen har ändå vart bra, men separationsångesten smyger sig sakta på. Imorgon är det sista dagen, och jag vet inte hur länge det kommer att ta tills jag får träffa lilleman igen.. Han kanske är stor nästa gång, det skrämmer mig. Det som också skrämmer mig är att han kanske hinner glömma bort mig :( Jag ber en bön att jag fastnat, eller så kittlar jag honom direkt när jag träffar honom nästa gång så kommer han nog ihåg :P Jag är nämligen elak mot små barn, kittlar dem tills de kissar på sig.. Skämt o sido! :D

Dags att återgå till arbetet..

Hoppas ni har en bra lördagskväll :)