Arbetsgivare?

Har ni haft turen att ha bra arbetsgivare/chefer? Jag har haft ganska många arbeten och haft otrolig tur med mina chefer, de har alltid varit lätta att ha att göra med. Funnits där när man behövt dem, kunnat svara på frågor, positivt bemötande osv. När jag började att arbeta i Dorotea Kommun och skulle kontakta min dåvarande chef, hennes bemötande var under all kritik! Sur, och väldigt kort i tonen. Kändes som om hon inte brydde sig, ställde jag en fråga? KAPAD! Så var det för alla i arbetsgruppen. Det visade sig att vår arbetsgrupp hade fått sköta sig själv under två års tid, det var enklast så och saker och ting löste sig bäst på det viset.

Min fråga är hur man som arbetsgivare inte kan ta sitt ansvar? Glömma bort en hel arbetsgrupp bara för att de inte hör något?! Likväl som det kan gå hur bra som helst och allt flyter på, kan det ju gå åt helvete! Det har ju chefen isåfall ingenaning om, eftersom det aldrig har kommit en fråga - Hur går det för er? 

Chefen  resonerar säkert, hör vi ingenting är allt bra! Ja.. så kan resonemanget gå om jag ska köra bil ifrån Hoting till Östersund. Har jag kommit fram välbehållen så hör de inget, kör jag åt helvete så ringer en läkare. Nä, men seriöst ni förstår hur jag menar? I detta fall ska inte ens det resonemanget komma på tal!

Jag blir så arg att inkompetenta människor som inte är humana kan hamna på chefspositioner!
För en tid sedan fick vi en ny chef, fick höra det ryktesvägen. Det tog henne tre eller fyra veckor innan hon kontaktade arbetsgruppen och kom och presenterade sig på ett personalmöte. Hon satt tyst och det var jag som fick ifrågasätta henne varför hon inte kontaktat sin nya arbetsgrupp. Hennes svar blev, jag sitter på två tjänster och har inte tid! Jag kokade!

Idag gick vi in på Dorotea Kommun och stötte på kvinnan som är personal ansvarig. Vilken ängel, hon lyssnade och frågade. Det är första gången sedan denna arbetsgrupp sattes ihop som den frågan har kommit på tal. Det ligger inte på hennes bord. Men vi gick därifrån med ett leende på läpparna, någon hade äntligen lyssnat på oss och det vi hade att säga! TACK!

Förutom att jag har en kass chef så älskar jag mitt arbete! Idag har vi vart ute hela eftermiddagen och jag har kört fyrhjuling. Jag tänker kanske minsann bli bonde, är ju det enda stället jag inte har kikat på om det finns en karl för mig ;) Har ju bara letat ute på krogen hittils.. haha skämtosido!
Bonde söker fru nästa?

Jag blir lite full i skratt när jag tänker på att ena stunden så befinner jag mig på en bondgård med hästar, kalkoner, höns och får. I nästa stund lever jag stadsliv medallt vad det innebär, (shopping, god mat/dryck, party, sena nätter osv).! Allt detta med några timmars mellanrum, jag får en stor omväxling och det är ganska skönt, jag hinner som inte bli less!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0